lördag 27 juni 2015

Regissörsstolar

Ett loppisfynd blev efter lite renovering riktigt fina stolar för akterdäcket. Stolarna inhandlades redan för några år sedan. En höst blev de lämnade ute i trädgården vilket gjorde att tyget blev fult och fläckigt. Träet slitet och färgen matt. 

Maria hittade lämpligt tyg som hon klippte till och sydde så det passade i ramarna. 


Sedan blev det att olja in de slitna stolarna så de klarar lite sol och regn i sommar.


Stolarna klara och placerade på akterdäck. 


Ett litet, lätt men riktigt lyckat projekt!






Bäddat och klart



Nu är det bäddat för segling. De gamla dynorna finns kvar som madrasser. Bäddmadrasserna är bara lagt ovanpå. Enkelt och bekvämt att handskas med. Behöver man mera sittyta så kan man bara vika undan bäddmadrasserna mot skrovsidan. 

fredag 26 juni 2015

Kamremsbyte

Kamremsbytet blev en betydligt större grej än vad jag alls kunde tro från början. Det visade sig att bulten nere vid svänghjulet satt enormt hårt fast. Någon möjlighet att få kamremmen bytt utan att ta bort remskivan fanns egentligen inte. Ett försök blev gjort vid marinservice där båten var i vintras, men det strandade av flera olika orsaker.

BN Motors åtog sig uppdraget när båten var tillbaka i hemmahamnen igen. Noggranna förberedelser krävdes för att utgången skulle bli så bra som möjligt. En extra bult införskaffades för att kontrollera hurudan bult vi hade att göra med. Här kan tilläggas att utrymmet i motorrummet inte var det bästa, men det bekom inte skruvare Norrback nämnvärt. Han verkade trivas hela tiden och såg det hela som en utmaning där han fick använda sig av sin uppfinningsrikedom tillsammans med sina specialgjorda verktyg.

Här skruvas startmotorn bort för att kuggkransen skall kunna låsas.

Min uppgift under skruvprocessen var mera "underhållande" i form av verktygslangare, lamphållare, mathämtare, kaffe- och bullafixare.

Efter ett par timmars skruvande var bulten lös och kamremsbytet kunde börja. Efter att kamremmen och spännaren bytts gjorde Norrback en översyn av motorn och konstaterade att vår dieselmotor från 1979 kan gått få hänga med ett tag ännu. Visst kommer den att kräva en del underhåll, men inget verkar vara direkt slutkört eller i behov av akuta åtgärder.




Madrasser


Parallellt med projektet med värmaren har vi också sysslat med bäddmadrasstillverkning. Skall man sova gott ombord så behöver man, förutom värme, också bra madrasser att sova på. Vi beslöt att hålla kvar de gamla dynorna och endast lägga nya bäddmadrasser ovanpå. De gamla dynorna är såpass bra i skick att de duger gott som underlag för en 5cm tjock bäddmadrass. Däremot satsade vi på hög kvalité på bäddmadrasserna. Har man madrasser i båten så behöver skummet vara kompakt, gärna över 35kg/m3. Vi valde Wellpur som har 50kg/m3.

För att lyckas skära ut madrasserna till rätt form krävdes en hel dem mätande. Vi valde att utgå ifrån en mall som vi ritade av från kojbotten. Engångslakan fungerade bra. 



Sedan gällde det att få överfört mallen på madrasserna och rita av. En vass mattkniv fick bli verktyget för tillskärningen. 



Sedan tog min fru över arbetet och sydde in tyget på madrasserna.




Nu är det bara att åka ner till båten och göra bäddarna klara.



måndag 22 juni 2015

Safire 2100d

Eftersom den finska sommaren har så varierande temperaturer beslöt vi att satsa i en värmare till båten. Jag har tidigare i bloggen skrivit om vilka funderingarna varit. Alternativen har varit mellan Webasto, Eberspächer, Wallas och Safire. Genom att forska lite här på nätet kom jag fram till följande:

Webasto och Eberspächer är vanliga värmare främst i motorbåtar och bilar/ lastbilar. De drar rätt mycket ström och har högt avgas- och utblåsljud. Avgaserna verkar också vara heta vilket kan vara besvärligt i en båt. Dessutom verkar de vara dyra att serva. Varför så många ändå har dem är pga deras kraftiga effekt. 

Wallas är en riktig klassiker som funnits länge. Många känner till dem och kan serva dem. Driftsäkerheten verkar vara lite sisådär. Fördelarna är att de drar lite ström. Nackdelarna är att de blåser svagare, i allafal i jämförelse med Webasto. Wallas har en brännveke som behöver bytas och hållas i skick för att den skall gå rent och inte sota. Flera Wallasmodeller går på lyspetroleum. Flera är nöjda med hur tyst de går. Positivt och negativt om vartannat alltså.

Safire har funnits på marknaden i 20 år, vilket jag inte känt till. De har enbart dieselvärmare. Värmaren är liten och kompakt och tillverkad i rostfritt material. Jag känner inte till någon som har en sådan värmare eller som har erfarenhet av dem här i trakten. Ute på nätet är det många som tycks gilla värmaren. Liten kompakt värmare som verkar vara driftsäker. Fick efter ett tag reda på att det finns en försäljare i Österbotten. Sunergy saluför värmaren. Efter att vi kommit fram till vilken modell som kunde passa vår båt fick jag också bra information om värmaren från Sunergy.

Vi tog till sist beslutet att satsa på en Safire-värmare. Utrymmet för värmaren är minimalt så det var en av orsakerna varför en Safire låg högt på önskelistan. Hade också som krav att värmaren skulle gå på diesel. Jag tilltalades också av att den skulle vara lätt att installera, serva och att den dessutom drar lite ström. En negativ sak som nämnts är den knackande bränslepumpen.

När vi väl bestämt oss gick det snabbt. Ett samtal till Sunergy och affären var gjord. Redan följande morgon "plingade det till" i min telefon och meddelandet visade att värmaren redan var framme och klar att kvitteras ut! Snacka om snabbt leverans. Under 24h!

Nu var det spännande. Jag har sett alla de andra värmarmodeller på nära håll men inte en enda Safire. Paketet var tungt. När jag öppnat det så konstaterade jag att allt fanns med och värmaren kändes robust. Förutom värmaren så hade jag beställt tillbehör för installation. Där ingick manöverpanel, avgasslang, genomföring, tank och extra termostat.

En snarlik känsla av julafton infann sig.


Värmaren heter Safire 2100d och har en effekt mellan 0,7-2,1 kW. Kanske i mindre laget för vår båt, men jag kör den hellre på hög effekt än att bara låta den gå snålt med risk för sotning. Dessutom stiger ju priset vartefter storleken ökar.

Bilder från installationen.

Här har tidigare suttit en Wallasvärmare. Det blev att rensa lite.


Borrning av fästen för värmaren.


Värmaren på plats.




Perfekt plats för avgasgenomföringen.


Det gamla hålet passar perfekt för att ta in luft till värmaren. Bra också att ha så stort hål så man kan kolla anslutningarna till värmaren och även den lilla displayen som finns på baksidan. Möjlighet att ta luft utifrån finns också i samma utrymme. 


Två utblås kopplade. Ett kommer ut till förpiken med möjlighet
att svänga mot salongen. Det andra kommer ut i akterruffen.


Ett gammalt skärbräde blev en perfekt hållare till bränslepumpen.
Pumpen placerade jag längst bak i motorrummet. 



Pump- och slangfastsättning på gång.


Avgasslangen med "svanhals" så inte regnvatten kommer in till värmaren.
 Gjorde även ett par hål på den yttre slangen nere vid böjen
 för att avleda eventuellt vatten och kondens.

Igår kväll testkördes värmaren från en separat acku. Två saker överraskade mig omgående. Pumpen tickade tystare än jag trott den skulle göra. Placeringen i motorrummet gjorde att ljudet helt försvann. Avgasljudet var också minimalt och i det närmaste luktfritt. Eftersom värmaren tar luften delvis från styrhytten så är fläktljudet rätt högt i styrhytten men det fanns med i planerna redan från början. I kojerna är det däremot tyst, varmt och skönt. 






















lördag 20 juni 2015

Sjönheten

Nu är namnskylten klar! 



Skylten är målad med helt vanlig bilfärg. Nu hoppas jag att den skall klara lite saltstänk och sol, åtminstone några säsonger. För att få lite "skuggning" kring bokstäverna skruvade jag fast skylten så att den lämnade en liten bit från trälisten.

måndag 8 juni 2015

Pyssel

väntan på sommarväder finns det massor med småsaker att pyssla med. Båten har fått namnet Sjönheten. Vi funderade länge på var namnet skulle placeras. När vi var nere vid båten en kväll kom idén med att lägga namnet framme på styrhyttstaket. 

Väl hemma sökte vi fram en font som kunde passa för båtnamnet. Sedan började arbetet att skriva ner namnet på den tunna fanerskivan. Skivan är en specialfaner för modellflygsbyggen. Endast 2mm tjock men ändå tre lager skivor limmade i kryss på varandra. Skivan är stark och vattenavstötande. 


Efter att jag ritat av bokstäverna på fanerskivan började jobbet med att ta ut  bokstäverna. Jag gjorde så att alla bokstäver sitter ihop med varandra. 


Endast pricken på j:et och ö-prickarna är separata.


Verktygen jag använde mig av var sax, mattkniv och en "minidrill".


Skylten är här endast grundmålad ett varv. Ö-prickarna och j-pricken har jag limmat fast med tvåkomponentslim på en tunn järntråd. Fungerade helt okej.






tisdag 2 juni 2015

Så kom äntligen dagen

Efter lång väntan och många förseningar så kom till sist dagen när vi fick hämta hem båten. Hårda vindar gjorde att vi väntade till kvällen innan vi begav oss iväg hemåt. Efter att vi tankat, lagt igång elsystemet och kontrollerat att allt var påslaget, startade vi hemåt. +9 och mulet var allt i väder vi hade att njuta av. För oss räkte det långt. Koncentrationen var på allt annat än vädret kan jag lova. 

Motorn var svårstartad. Tror att jag glödde för kort stund i min iver att få komma iväg. Efter att den stannat när jag lade av gasen till tomgång blev jag orolig. Försökte lugna mig med att jag ju faktiskt inte kallstartat denna motor en enda gång. Alla de gånger jag startat har det varit kring +25 grader. Efter ett tag gick dock motorn som jag var van vid och lugnet infann sig så småningom. 

Vi kastade loss och började söka oss ut i farleden. Muddringsarbete i farleden gjorde att vi fick koncentrera oss på annat än vår egen båt ett tag. 



Väl ute på öppet vatten kom kaffekannan fram och vi kände att vi kunde börja njuta lite av hemfärden. Motorn "knattrade på" liksom regnet mot rutan. Någon segling hade vi inte tänkt på annat än i nödfall. 





Plottern och autopiloten var nya för oss så efter att kaffet var uppdrucket så började vi lista ut hur de fungerade. Efter ett tag blåste det upp rejält igen så koncentrationen flyttades över till att hålla koll på vågorna. 

Båten fungerade som den skulle och än en gång konstaterade vi att vi hade en trygg och sjövärdig skuta. Dessutom njöt vi extra av att vi kunde sitta under tak i en varm styrhytt. Några förbättringar kom jag på omgående när vi lade på gångvärmen. Defrostern tar luft där den är placerad i motorrummet. Det är illa. Luften känns inte alls fräsch. Här skall dragas luftintag till defrostern och motorrummet skall ventileras. 



Efter en skön men rätt spänd hemresa på 3h 20min angjorde vi bryggan strax före midnatt. Denna gång helt utan dramatik.